Jag är stark

Idag känner jag mig riktigt stark, det grundar sig i att jag länge känt mig starkare och starkare i allt jag gör. Under morgonens promenad tänkte jag på hur fysiskt stark jag egentligen är och hur vikt och storlek bara är en siffra då jag som anser mig fysiskt stark ibland är en eller ett par storlekar större eller ett par kilo tyngre än människor som inte alls är speciellt fysiskt starka.

Jag insåg att jag kommit väldigt långt med tanke på den utgångspunkt jag haft, jag har alltid vart otränad. Idag springer jag kilometer efter kilometer, utan vila, inga gång steg, bara löpning 30, 50, 75 minuter det spelar ingen roll, jag orkar. Jag går på pass som är otroligt jobbiga i mellan åt, pulsen åker berg och dalbana men jag orkar, jag kämpar som ett djur och jag puschar mig att ta i mer och mer. Jag puschar mig på gymet, själv, jag får testa mig fram, fråga om hjälp men hitta all motivation och styrka att göra "en till" när det är som tyngst alldeles själv, ingen står och puschar mig. Att jag tränar mycket själv är egen valt så jag kan inte skylla på någon, jag vill vara själv i min värld.

Jag går morgon promenader på morgonen, om jag inte joggar och många eftermiddagar och kvällar tränar jag andra pass som fyller mig med energi. Träningen är egentligen inget måste, det är inte betungande för mig och jag anser att det finns tid för det. Den hjälper mig att bli pigg och glad, bli mer nöjd med mig själv, jag håller mig frisk och klarar av vardagliga saker utan att de ska behöva vara mödosamt =)