tisdag 24 maj 2011

Duktig jag =)

Efter att jag gått 45 minuter från universitetet satte jag mig duktigt hemma med en stor kaffe i handen och började läsa uppsatsen jag fått att opponera på. 47 sidor skulle jag beta mig igenom och det var en ganska trögläst text som inte behandlade mitt favoritämne.

Gjorde en paus för löpning tillsammans med Tim <3 Jag drog den briljanta idén om att springa backintervaller och han var inte seg att hänga på. Har spanat in en backe jag oftast springer förbi utan att springa uppför när jag springer mina vanliga rundor så den testade vi på, Uppsala är inte så rikt på långa lagom branta backar så man blir glad när man finner en. Backen upptäcktes vara perfekt, lutning var alldeles lagom för att pressa upp flåset och ge benen en ordentlig match.

Snabbt kunde det konstateras att jag behöver intervallträning som tvingar mig att pressa upp pulsen så jag alltid annars lägger mig i mitt vanliga bekvämlighetstempo. Springer jag en runda i mitt vanliga tempo utan att tänka på personbästa eller liknande kan jag springa 5, 7, 10 eller 15 km utan att direkt bry mig, benen maler bara på, men inte i något hiskeligt tempo.

Men för att jag ska utvecklas och för att jag ska nå mina mål måste jag utsätta kroppen för nya saker hela tiden, annars hamnar den i samma mönster och ingenting händer med den, jag går varken upp eller ner i vikt, kroppen balanserar sig. Nu ska jag träna i olika tempon och tvinga mig själv att springa fortare och tvinga mitt huvud att inte ge upp vilken det ofta gör och jag hamnar i mitt vanliga bekväma tempo igen. Jag måste lära mig att jag inte misslyckats bara för att jag går en liten bit utan att jag efter att ha gått några meter kan köra på igen i ett högt tempo. Det kommer förhoppningsvis och bidra till att kroppen kommer vilja släppa på mina sista 6 kilon jag vill ha bort innan jag vill börja bygga muskler.

Backen vi sprang i kändes efter ett par rundor som evighetslång och efter 8 rundor upp och ner gav jag upp och Tim hade då gjort sina planerade 10, själv var jag glad om jag hade klarat 5, så trött var jag.

Inga kommentarer: