Jag är ganska tacksam över att jag växte upp i en mindre ort och från 5 års ålder på landet. För idag när jag satt på bussen hem var det en yngre pojke som utbrast "Kolla mamma en riktigt häst" när vi åkte förbi hästhagarna, i hans värd hade inte riktiga hästar existerat ännu.
Vår gamla Ponny Vallixi och Louise som rider i regnet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar